måndag 8 december 2008

Wake them up, and say goodbye.

Karlavagnen är den vän du behöver under nattliga bilfärder.
Alla dessa människor och röster. Skruvade, geniala, varma, plumpa. Från Haparanda, Skagervik, Gullspång och Jönköping.
Och alla dessa möjliga, och omöjliga, ämnen.























Hur får man ihop Jesu mor Maria, Jim Morrison, Martin Luther King, Albert Einstein och Adolf Hitler i samma program? Lägg där till gamla flugfiskare, ishockeymålvakten Pelle Lindbergh och Kurt Cobain.
Jag ska inte hålla er längre. Kvällens ämne var "Vem skulle du vilja väcka upp från döden för en liten pratstund och kanske bjuda på en bit mat på något trevligt ställe?".
Roligast var killen som ville prata med Hitler och som undrade över hur det kunde slå så mycket slint i huvudet.
"Och vad skulle du bjuda honom på?" undrade programledaren.
"Tacos. Tacos och Jägermeister på Berns salonger i Stockholm." svarade killen.
Haha!

Det var också intressant att höra kvinnan som ville träffa Jesu mor Maria. Sköna tankar kring uppfostran för 2 000 år sedan. Och. Hur uppfostrar man självaste Guds son? Finns liksom visssa risker för särbehandling.
Dessutom meddelade programledaren att många ville träffa Jesus. Det är mycket andlighet och Jesus i Karlavagnen. Jag är trött på folk som kommer dragandes med hur sekulära vi är.
Om det innebär en riktning bort från den instituitionaliserade tron och från alla kristna plattityder, till utrymme för en ärlig, naken längtan efter tro. Ja, då kan jag gärna tänka mig att vara världens mest sekulära land.
Men ja. Jag vet att verkligheten är mer krass. Att det finns andra sidor, som utarmar vår andlighet mer än någonsin. Men jag kan inte låta bli att hoppas. På Sverige. Och framför allt, på svenskarna.
Vem jag skulle vilja väcka upp och prata med och bjuda på något gott på något utvalt ställe?
Ja, inte Jesus iaf. För jag tror han lever i allra högsta grad. Det skulle vara waste of choice liksom.
Jag skulle säga morfar eller farfar. I Kvarnemålas trädgård, en varm sommareftermiddag med kaffe och sju sorters kakor. Jag skulle be dem/han berätta historien om dem. Och om mig.

3 kommentarer:

Danny sa...

profan.

essie sa...

Och då infinner sig frågan - hur kan det komma sig att de som ringer Karlavagnen är så härliga medan de som ringer in till Ring P1 är rent förfärliga (rim!). Det är ju samma typ av programupplägg! Vad säger det om P4-publiken kontra P1's lyssnare...? Jag tror vi är något på spåren här... Kram till Willo!

Anonym sa...

Fint!