Det är ett speciellt sken bakom Norrlidens längsta tallar ikväll.
Och jag som lovade mig själv att aldrig, aldrig, aldrig mer.
Men på kvällar. Sena. Och med gloriasken bakom Norrlidens tallar.
I still miss someone.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag sag pa Walk the line igarkvall (igen). den ar sa sorglig och fin att det gor ont. jag tycker om mr Cash.
Skicka en kommentar