torsdag 29 januari 2009

Lunchromantik.

Jag gillar att gå och sätta mig ensam på en lunchsylta sådär en halvtimme innan lunchen stänger. Oftast är det bara några fåtal matgäster och kocken ser sådär lagom förtjust i att steka ytterligare en kycklingfilé.
Men det är bara då man får vara med om hur två fnittriga medelålderskvinnor pratar om vinkvällar och annat strunt om jobb och män som inte förstår dem.
Och det är endast då man får höra servitören nynna med i Rix FM-låtarna lite out of tune, men hjärtligt på något sätt, samtidigt som han dansar av bordens smulor med sin disktrasa.
Det är endast då lunchrusningen är sådär bitterljuvt romantiskt. I ett tonläge som passar mig alldeles utmärkt.

I helgen flyr jag till helig mark i Östergötland. Bjärka-Säby och något som kallas Vintermötet.
En andlig oas, med kristna vänner från alla möjliga traditioner. Gudstjänster, seminarier och konserter. Men framför allt ett ständigt pågående samtal. Om allvaret och om glädjen i den kristna tron. Här fylls mina lungor med ny luft och själen ömsom omhuldas och ömsom utmanas.
Allt detta i en obeskrivlig slottsmiljö och snorbra kaffe till försäljning.

måndag 26 januari 2009

En teve-tablå för ikväll?

Vissa dagar vill man bara kolla på teve.
Stänga av telefonen, inte öppna laptopen, släcka ner, skita i att betala räkningarna, strunta i att städa. Bara kolla på teve. Zappa runt tills man storknar.
Idag är en sådan dag för mig.
Jag vill och orkar inget annat.
Trots detta en uppmuntrande helg.

Fredag: Jonathan Johansson lockade storpublik till Kalmar. Mkt bra spelning och trevligt på alla sätt. Läs mer här!

Lördag: Dop för Theo.
Och visst sätter det standarden att döpa sin förstfödde till "Gud". Hur toppar man det liksom?
Mycket fint på alla sätt. Dopgudsjtänst och så samkväm efter det.
Sedan vidare mot Lönneberga. Intervju med schlagerfantast. Färgstarkt på alla sätt!

Söndag: Mammas finmat och cheesecake till efterrätt. Bråk med lillbrorsorna, bordtennis, söndagsmiddag 2 hos bäste Marcus, bandy-VM, gråtlåtar på kvällen...

Måndag: Tillbaka mot Kalmar. Och mamma skickar med nybakta mockarutor.

Och så ikväll. Bara. Tv.

fredag 23 januari 2009

Skit också.

Jag har alltid velat ha ett band med "Russia" eller "Moscow" i titeln.
Jag blev lite kallsvettig när I'm from Barcelona dök upp. Men efter lite övervägande och tidens gång tänkte jag att folk inte skulle se mig som en härmapa om jag nu skulle komma med ett land eller en stad i namnet.
Och så. Så dyker det upp. Från tips av Wärle. New Moscow.
Men eftersom det var så himla bra är det förlåtet. Lyssna!

Men nu är frågan vad mitt band ska heta.
Hjälp mig!
Jag gillar ordet "woods".
Wilhelm & The Woods.
Men kom att tänka på att Firewood är snyggt.
Wilhelm & The Firewoods.

Skulle på konkursutförsäljning idag. Eller ja, jag var där. Skivlagret. Kalmars sista riktiga skivbutik. Ytterligare en skivbutik som bommar igen alltså. Och köerna ringlade sig långa. Jag gick in och ut med en gång. Så många människor som säkert inte köpt en skiva där på 10 år, tänkte jag cyniskt.

Gick sedan till jobbet. Åt lunch. Fick reda på att vi hade varit duktiga, min kollega annonserade tårta och jag i min "like a fat kid love cakes"-glädje sträckte armarna i luften och slog ner klockan i kontorshotellets gemensamma kök. Glasklockan rakt i huvudet. Kollegan skrattade, jag ville svära och såg stjärnor.

Snart åker jag till Öland. Ska träffa två band. Fina tider i mitt jobb.
Ikväll spelar Jonathan Johansson i Kalmar. Nä, jag ljuger inte. Det är helt sant.

Det ska bli en bra helg det här. Jag känner det i kroppen.

onsdag 21 januari 2009

Bio.

Det finns en poäng med att gå på bio en onsdag i januari. Och där det är helt ovidkommande om filmen är bra eller dålig. Istället är just känslan av ett slags verklighetsflykt, en längtan som kryper in under huden, den primära.
Det fattar väl jag också att livet är mer krankt och oromantiskt än de där människorna som precis går upp innan soluppgångarna, de där som är vakna om nätterna och märker hur vinden tar tag i gardinerna eller hur elementen tjuter. Eller de där som älskar så passionerat, eller de som så moderligt omhuldar sina söner och döttrar eller de som alltid vinner i längden när det till synes verkar vara uträknade.
Efter de där dryga två timmarna slår snålblåsten en i ansiktet igen. Kylan binder sig fast kring kroppen och jag drar upp kragen och kurar ihop mig. Tar spjärn mot vinden och det som vill förstöra magin, den naiva magi som föds i en biosalong. Men utan den magin, skulle jag aldrig orka fler januari.

Jag är så ledsen, Ryan Adams är sjuk och tänker sluta med musik.
Men jag är inte beredd på att tro honom.
Han har överraskat förr.
"And I wish I had a Sylvia Plath"

tisdag 20 januari 2009

söndag 18 januari 2009

Söndag efter helg med extremt mycket innehåll.

Det är aldrig lätt att komma hem till 70 kvadratmeter ensamhet. Tyst och icke-omfamnande 70 kvadratmeter impregnerat med ensamhet.
Men när man levt med väskan och lätta steg på massor av gator och galor, så är det ändå skönt att ramla in i det egna. Hemmet.
P3Guld. Vänner och vänner och vänner. Kanske någon fiende. Och en tjej i badtofflor. Väldigt mycket för lite tid.
Jag orkar inte sammanfatta helgen mer än så. Den har varit skitbra.
Men. Jag ska ge er lite godis. Den här killen kommer spelas på en radio nära dig hela sommaren.


Jag har landat i soffan. Kollat spansk ligafotboll, ätit Polly och nu är det bara de äckliga med mörk choklad kvar.
Imorgon är det måndag. Jag har tvättid. Och inget känns väl mer måndag än att ha tvättid. Eller kanske väntetid, innan veckan, och världen, vaknar. Måndag som måndagar är mest.
Kanske det blir sol. Det skulle göra det lättare.

fredag 16 januari 2009

Några mil. Till.

Och så står jag där. Igen.
Med väskorna, tunga, lutandes mot busskuren.
Väntar på en ny buss och nya mil i minus nio grader.
Jag reser genom norra Småland med länsbuss. Jag slår i huvudet när jag ramlar in med för stora väskor. Somnar några minuter. Passerar lutande falurödfärgmålade ladugårdar varvat med snygga villor där man inte hunnit ta bort julslingorna samtidigt som morgonpigga bilar möter oss på landsvägen.
Vi stannar till. Tonåringar som ska till skolan. Några tar fram läxboken. Andra sover. Killarna där bak pratar. Tjejerna sneglar.
Vi närmar oss Jönköping. En tant i morgonrock hämtar tidningen och i Husqvarnafabriken har arbetarna redan stämplat in. Men det är fortfarande kallt. Eller ja, det ser kallt ut.
Framme.
Jag krånglar mig ut ur bussen. Lägger till några mil på mitt resekonto.

Ibland undrar jag vad jag sysslar med. Länsbussar, Kust till Kust-tåg, spårvagnar och tunnelbanor. Vad försöker jag fly bort ifrån? Var jag än är längtar jag bort. Är jag hemma vill jag bort, är jag borta längtar jag hem.
Men någonstans älskar jag att passera svenska landskap. Byggnader, människor, bilar, trädgårdar, Kvantum, krogar, ängar, pissregn.
Och. Stationer. Ytterligare ett bokprojekt.
Alla dessa människor som är på väg, likt mig, antingen bort eller hem. Farväl eller välkommen. Glädjetårar eller tårar av sorg. Stationer.

Snart: Några mil till. Göteborg.

söndag 11 januari 2009

Okej.

Jag planerade stordåd med långa listor i massor av olika kategorier. Men man kan säga "upp som en sol, ner som en pannkaka" om själva genomförandet. Men ok, håll i hatten, här kommer 2008 i ett enda långt bräde.

Jag börjar med några snorbra album:
The Tallest Man On Earth – Shallow Grave
Markus Krunegård – Markusevangeliet
Coldplay – Viva La Vida And Death And All His Friends
Håkan Hellström – Tro & Tvivel
Marit Larsen – The Chase

Fanns även några nära utmanare. Typ Eldkvarns och TAW:s alster som kom under året. Men. De når ändå inte upp till övriga.
Och så har jag på riktigt börjat gilla Bob Dylan. Särskilt hans bootleg. Så nu namedroppar jag inte honom bara för att man ska, utan för att jag faktiskt tycker han är grym.

Och live:
Solomon Burke (Debaser Medis, Sthlm)
The Hellacopters (Where the action is och Platens Bar, Linköping)
The Tallest Man On Earth (Sthlm Kulturfestival)
Newworldson (Frizon)
Bör väl också nämna Daniel Johnston (Berns Salonger). Men kanske mer en upplevelse än en bra konsert.
Och årets stora tårdrypande farväl - The Hellacopters.

En stor besvikelse var Bruce Springsteen på Ullevi. Ok, han har några evergreens, men den frälsningsupplevelse som jag hade väntat mig var som bortblåst.

När det gäller filmer har jag svårt att riktig gå igång på några som hade biopremiär under 2008. No Country For Old Men och There Will Be Blood var såklart helt ok, men de nådde inte alls mina högt ställda förväntningar
Så i brist på annat tycker jag att Batman - Dark Knight var en av de bästa.
Även Lars and the real girl var en bra feelgood. Men jag vet inte om det var en 2008-film. Såg den på dvd i slutet av året.

Idrottsmässigt så kanske det här var top of the line ever.
Kalmar FF. Jag har redan orerat i väl tilltagna superlativ om detta lag. Denna livlina i min tröstlösa exil.
HV71.
Man kan bara slå fast att Småland är så sjukt bra.

Iofa fanns det även idrottsliga bottnar.
Svenska fotbollslandslaget och OS.

Bästa restuarangminnen tar jag från sommaren i Sthlm.
På odiskutabel förstaplats: Tennstopet - Kokt potatis, stekt fläsk med löksås.
Tätt följt av Peppar, mer på grund av Strängen (gitarrist i Hellacopters som jobbar som servitör/bartender där) än den superheta kött- och böngrytan.
Och till sist, terrassen på Mosebacke för ett antal kalla och Sthlms bästa vy.
Allt som oftast sällskap med Joel. Jag antar att sällskapet gör maten.

Resorna har gått till Portugal och Israel/Palestina. Och Göteborg (inte för det exotiska, utan för antalet gånger).
Israel/Palestina såklart den mest berörande och upprörande, Portugal den mest nöjeslystna och Göteborg för att alla jag tycker allra bäst om finns där.

Sedan tycker jag att Frizonfestivalen återigen var skitbra.
Dom kallar oss artister ett skitbra program.
Och andra skitbra saker under året var:
Klas hembesök i Sverige
Stockholm och alla goda människor där
Spotify
Studieförbundet Bilda
Tidskriften Trots Allt, alltid
Canal +:s fotbollssändningar
Compunctio
Strandfestivalen
Rookiefestivalen
Tidskriften Filter
Tidskriften Ikon
...och 1000 andra saker jag glömt.
...och ännu fler goda människor jag mött på vägen.


Såhär på rak arm ser jag fram emot detta under 2009:
Filmerna The Spirit och The Wrestler.
A Camp och U2 skivor.
Betald semester.
Och som alltid: Familj & vänner. Alltid.
Och om jag så vill det eller inte - Gud. Och hans plan. För världen och kanske för mig.

Annars har 2009 börjat bra. Särskilt de senaste dagarna. Med teologikonferens. Och varma människor.
Och ännu mera fotboll på teve. Och massa kaffe.

Du är grym om du läst ändå hit. Hej så länge!