Sandy härjar för fullt. Skrämmande bilder från New York kablas ut i medierna.
På väg till lunchen undrar mina kollegor om jag tror att jorden är på väg att gå under?
Jag har gått och filurat på frågan ett par dagar. Eller egentligen i hela mitt liv, men frågan blev genast så aktuell.
För det första tycker jag det är ganska märkligt hur vi intensifierar pratet om jordens undergång när det är USA som drabbas av naturkatastrofer eller terroristattacker.
Varför inte samma hets vid katastrofer i andra delar i världen?
Men det säger väl något om maktbalansen, i alla fall i västvärlden. Är USA hotat, ja då tycks hela världen vara hotad på något sätt.
Som kristen. Och uppvuxen som pingstvän har jag hela mitt liv levt med eskatologin, läran om de yttersta tingen. Uppenbarelseboken. Omvändelse och Jesu återkomst.
Pratet om apokalypsen och den sista tiden har alltid funnits inom kyrkan. Och i ett evighetsperspektiv har vi väl alltid levt i den sista tiden här på jorden?
Jag har många gånger varit rädd för pratet om jordens undergång. Och på ett sätt är jag nog det fortfarande. Samtidigt som det på ett annat sätt mer och mer fascinerar mig, utan att jag blir rädd för det.
I SVT:s fantastiska kulturmagasin Kobra ägnade man säsongens två första program åt domedagen.
Där behandlar de bland annat människans nästintill sjukliga fascination för domedagen, att vi tenderar att vara "apocaholics".
Extrema föreberedelser, kommersiella intressen i pratet om undergången, misslyckade domedagsprognoser, franska orten Bugarach som sägs ska kunna undslippa domedagen, vad är det vi bearbetar i filmerna, pjäserna och böckerna om domedagen och massa andra intressanta ingångar och vinklar.
En särskilt intressant iakttagelse är hur vi i modernismens sista dagar gjorde filmer där människan besegrade hotet om jordens undergång (Independence Day). Medan i postmodernismens unga dagar visar filmerna på en mer hopplös apokalyps (Vägen, Melancholia).
Så. Se de två programmen nu, jorden kan ju gå under...
Kobra - Domedagen del 1
Kobra - Domedagen del 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar