fredag 11 april 2008

Friday - I'm in love!

Fredag.
Veckans lättaste dag. En språngbräda mot ledighet, fast ändå inte med lika högt ställda förväntningar som på en lördag. Yes, Friday I'm in love.

Är kvällsreporter på lokalblaskan, men hann ändå se den ytterst dramatiska upplösningen i kvalserien till Elitserien i ishockey igårkväll. KFF fick ursäkta (men tack & bock för vinsten mot ÖSK).
In i de sista skälvande minutrarna hade tre lag chansen att nå Elitserien. Rögle, Mora och Malmö. Jag kom på mig själv att sitta och frenetiskt hoppas på att Rögle skulle chocka och knipa sista platsen. Med åtta minuter kvar kvitterar Mora och håller på att spoilera det hela. Men så, med 26 sekunder kvar av matchen trycker Rögle in 2-1 och jag hoppar upp med ett glädjevrål från skinnstolen i sportredaktionen! Grattis Ängelholm.
Håller med om att Kvalserien har känts betydligt mer intressant än slutspelet i Elitserien, trots mitt bultande hjärta för Jönköpingslaget.

Nog om sport.

Har under veckan charmats av The tallest man on earth (ett av skivköpen jag berättade om i förra inlägget). Jag skiter i att det är så uppenbart Bob Dylan, nasalt så det förslår. Han gör en helt egen grej och visar på ett helt otroligt driv i gitarren.
Som kuriosa kan jag berätta att första gången jag hörde talas om denna dalakille var på en repris av SVT:s program Landet runt (heter det så längre?). Där han berättade hur han spelade in på en gammal inspelningsbar grammofonspelare. Det roliga var att han då ställde upp med att visa ansiktet. Efteråt har jag hört att han vägrar visa sitt ansikte på bild. Det vill säga, Landet runt är få förunnat.

Har precis fått (Laakso:s) Markus Krunegårds skiva Markusevangeliet för recension. Efter en genombläddring av skivkonvultet och texterna kan det bli en minst sagt intressant lyssning.
Men det är med stor sorg att Hets fick en sån kort livstid. Punk på svenska med sjukt mycket glimt. Och visst är det Krunegård som står för de vokala insatserna.


Har också den senaste tiden varit ganska fast i Switchfootsångaren Jon Foreman's soloprojekt.
Han ger ut en EP för varje årstid och gör fina hjärta&smärta-låtar med substans.

Vill för övrigt helt galt mycket se Paul T Andersons film "There will be blood" (men verkar inte komma varken till Kalmar eller Oskarshamn!).
Ska också försöka gotta mig med att återigen se This is England i helgen.
Allt gott bröder & systrar.

1 kommentar:

Emelie Lund sa...

Hälit att du blivit med blogg!!!